När min kära hustru fick motvind och regn i att tampas med i löparspåren i oktober/november började hon mumla om hur hon skulle hitta någon trevligare motionsform som hon kunde uppskatta som jag gillar min tennis. Givetvis högg jag som en kobra och gav henne en nybörjarkurs i julklapp. Så nu tränar hon klockan 18.00 och tar med sig tennisväskan för oss båda. Sen klampar jag in cirka 18.55 och tar över väskan när hennes pass slutar och går till min bana kl 19.00. Lite tajta marginaler med det funkade mycket bättre idag när det töat på cykelvägarna. Till både min och sonens glädje verkar hon ha roligt så till sommaren kan vi kanske spela tillsammans hela familjen.
På min egen träning fick jag instruktion att hålla armen närmare kroppen när jag slår min backhand. Det kändes som en bra justering som tvingade mig till att vrida upp mer av ryggen mot nätet. Det kanske är en nyckel till framgång då jag hela tiden känt det onaturligt att ha ryggen mot nätet i förstafasen av min backhand. Tyvärr blir det lite för få slag man hinner nöta på en timme när man är fyra på banan. När dessutom de flesta bollväxlingarna i övningarna slutar redan efter att bollen passerat nät en eller två gånger hittar jag ingen rytm. Bollträffen var inte bra på forhandsidan heller, men den var långt ifrån så usel som den var tidigare i veckans Easlyluxmatcher låt oss hoppas det pekar upp från formsvackan.
Bollfokus 